Fredagen den trettonde

Fredagen den trettonde mötte jag upp Martin efter jobbet för att gå på skivsläpp i en LP-butik som heter Big Dipper. Bandet Wobbler skulle släppa en ny skiva och skulle ha ett event där de spelade upp den på ruskigt bra högtalare. Kommer inte ihåg märke eller så, bara att modellen kom ut 1936 och har haft minimala förändringar sen dess.

Wobbler hade Q&A, vilket var trevligt. Vad som var mindre trevligt var de dryga personerna som satt längst fram och gjorde smått narr av frågorna som ställdes.

Strax innan de var färdiga med Q&A gick vi vidare. Vi hade bokat bord hos Pinchos, ett ställe som är nyöppnat i Oslo och rekommenderat av en kollega till mannen.

Älskar cirkus/karneval temat de körde med. Tyvärr satt vi i en del som hade tidernas sämsta ljus, vilket gjorde det svårt med bilderna.

Martin satt rätt till. Bara se hur fin han är <3

Alla bilderna på mig blev lite udda. Jag hade i alla fall på mig en ganska så ny klänning från Asos. Den är stickad och har en ullblandning, vilket egentligen är lite för varmt just nu.

Vi åt massa gott. Haloumi, quesadillas, friterad kyckling, chili con carne, hummus, kycklingspett, dumplings och räkor.

Maten var helt ok. Vi kände bara att det blev hemskt dyrt för väldigt lite mat, och då hade vi ändå ätit innan skivsläppet (alltså två timmar tidigare). Det var helt klart några bommar, bland annat soyasåsen till dumplingen som var alltför salt. Vi kommer säkert gå hit någon gång till, vi tjänade ihop nog poäng för två gratis rätter.

Något som var riktigt gott var min drink. Drack den som smakar som flytande sura flaskor. Måste helt klart testa ut fler av deras godisdrinkar. 

Kvällens sjukaste var ändå innan vi skulle gå. Det här är alltså en app-restaurang där man beställer och ordnar det mesta via appen. Om man dessutom betalar via appen får man sparat ihop poäng, något som står i appen. På nedre våningen satt ett stort gäng med medelålderskvinnor som skulle betala när jag var på väg upp från att ha besökt toaletten. Hon ena i gänget var så hemskt arg. Hon kände sig lurad över att hon inte fick information om att man inte fick poängen om man betalade med kort. Hon var så pass arg att den stackars servitrisen, som var helt ny, nästan började gråta och var tvungen att ta en rast. Förstår att man är missnöjd, men att få folk att gråta? Det känns lite väl onödigt.