Hittade en 31 dagars bloggutmaning på Pinterest och tänkte testa den nu under mars. Så under mars blir det en hel del inlägg, även under helgerna som jag vanligtvis inte bloggar på. Spännande va? Om du också vill vara med hittar du utmaningen här. Lämna gärna en kommentar om du också blir med.
Introducering
Det här inlägget blir mer en presentation av mig och vem jag är.
Jag har ett långt namn, men använder bara hälften till vardags, Christina Pettersson. Jag föddes en eftermiddag i maj 1990 i Oslo, och blir därmed 27 år i år.
Jag bodde ett år i Oslo med min mamma och pappa innan vi flyttade till Skellefteå i norra Sverige (ni som såg på helgens Melodifestivalen känner nog igen namnet). Där växte jag upp med mina syskon; Johanna, Robin och Maya.
Överst till vänster: Robin, Johanna jag.
Nederst i mitten: Farmor, pappa, Johanna, Robin.
Jag och min Jenna under gymnasiet.
När jag växte upp gjorde jag inte så mycket ljud eller så ifrån mig. Jag gissar på att jag var ganska enkel att ha med att göra både som barn och tonåring och var ganska tråkig om jag ska vara ärlig.
En dröm sen jag var liten var att bli veterinär och den drömmen höll i sig väldigt länge. När jag väl skulle söka gymnasium valde jag att söka till Jakt och Fiske linjen på Naturbruksgymnasiet i Burträsk istället för naturlinjen. Varför? Det krävdes ett mindre snitt in på Naturbruks än naturlinjen = jag slapp alla smarta barn som skulle bli veterinärer eller läkare = lättare för mig att få bra betyg. Jag kunde läsa precis samma ämnen som de på naturlinjen, så jag kunde komma in på veterinärlinjen om jag ville. Nu valde jag inte det, dels för att jag inte orkade läsa ikapp alla matten som behövdes, men jag började reagera mer och mer på hästar och hundar som jag var en hel del runt och kände bara inte för att fortsätta med den drömmen.
Studenten 2009
När jag gick ut gymnasiet i 2009 så skulle mamma, hennes sambo, min lillebror och yngsta syster flytta till Norge. Jag hade inget jobb, ville inte vara kvar i Skellefteå, visste inte om jag skulle studera vidare, så jag följde med och här har jag bott sen dess. Ett av de bästa valen i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar