Hörde de första tonerna ur introt till filmen Ghost Ship. Fick rysningar på en gång. Funderar på om jag ska se filmen, eller inte. Sover jag själv så är det ingen bra idé, men om nån sover med mig så går det bättre. Ja, jag är rädd för mörkret. Eller inte mörkret, utan mina egna tankar som kommer då. Är det positivt? Tror inte det... Men det är inte så att jag tänker på döden, utan de varelser som döljer sig i mörkret. Men som bara finns i min fantasi. Eller på balkongen... Eller garderoben... Eller i hörnet vid dörren... Eller i spegeln. Så nej, skräckisar för mig själv är ingen bra idé. Knappt ens en bra idé med fler folk, men då funkar det bättre.
Tillbaka till filmen. Jag såg början av filmen, det som jag tycker är bra med den. Scenerna i början är bäst och då man får se lillflickans minne om vad som hände på båten. Lite sorglig film faktiskt, bra OST när jag tänker på saken. Måste be älsklingen ladda hem det.... Men se den du om du ids....
Den där filmen gav mig typ men för livet!
SvaraRadera