Det här med båt är inte riktigt min grej

Idag så följde jag med ut till båten för första gången. Så fort jag var ute på bryggan kände jag illamåendet komma över mig. jag var på väg att bli sjösjuk. Mammas sambo gick först ut på en smalare brygga, allt jag tänkte var Herre jisses, aldrig att jag går ut på den där instabila flytande saken och hur i helskotta har de tänkt att jag ska ta mig i?. När mammas sambo väl är i båten var det min tur att klättra i. Steg för steg gick jag ut på den smala bryggan för att få mig till båtens bakdel. Väl där kastade jag i väskan i båten utifall at jag skulle få för mig att bada. iPods och mobiltelefonen eller Hello Kitty kalendern uppskattarnog inte ett bad. Vig som ett kylskåp tar jag mig i båten. Första blicken av båten var ju fin. Den är ju inte så stor, men man får lätt in 15 personer i den. Fast dock inte så många sovplatser. Mammas sambo visar stolt upp båten, berättar vad allt är och är till för. Jag nickar och ler och för en gångs skull förstår jag vad han pratar om. Inte för att jag brukar ha problem med det, men ändå. Jag känner hur jag mer och mer börjar må illa. Ja, då var alltin klart då, säger han. Så jag klättrar lite försiktigt ut ur båten och halvspringen tillbaka till land.
Hoppas det går bättre då vi ska åka ut med den.
Det här med båt är verkligen inte är min grej.